Om certifiering

Jag är inte certifierad. Där hade det kunnat vara punkt, det är fullt tillräckligt med information, kanske till och med lite överflödigt redan. Men för att ge lite substans följer ytterligare förtydligande kring varför. Till stor del beror mitt grundläggande aktiva motstånd på att jag verkligen inte gillar att bli bedömd i provform, något som passade dåligt ihop med det svenska skolsystemet jag tog mig igenom. Jag har minnen av hur jag fejkade mig till ett sjukbesök för att slippa skriva 100-tabellen på tid i mellanstadiet och därmed bli bedömd gentemot mina klasskamrater. Inte för att jag var så förblindande dålig på gångertabellen utan för att det blev så upppenbart att jag inte var snabbast och dessutom en dålig förlorare.

Efter att ha varit en anställd på två konsultbolag som båda påpekat att deras testare minsann skulle vara certifierade har det blivit mer aktuellt att formulera något mer rimliga argument varför man inte vill rätta in sig i ledet och ta emot den här gåvan av personalutveckling som företaget bjuder på. Även om konsten att förhala och skjuta framför sig är en som behärskas till fullo och att frågan dessutom hjälps av konsten att inte bli sittande ”på bänken” har saken varit uppe för diskussion med chefer och kollegor.

Det enklaste och mest effektiva argumentet är att jag inte ser värdet i certifieringen. En massa pengar som spenderas på en bit papper som säger att du svarat rätt på de frågor som enligt en organisation utgör de viktigaste och mest grundläggande kunskaperna inom test.

Faran är att den här biten papper blir viktigare än de riktiga kunskaperna som inte kan mätas och tryckas på papper, alltså en ”easy way out” för testare att inte bli sittande ”på bänken”. Än så länge har inte den svenska marknaden för testyrket blivit infekterat av tron på certifiering som någon form av kvalitetsintyg och jag bävar inför dagen jag blir nekad en position baserat på att jag inte har någon certifiering.

Det leder mig fram till ett uttalande av en testare jag följer på Twitter där denne firar sin ISTQB-certifiering som enligt utsago genomförts för att hålla sina fiender närmre och för att veta vad man slåss emot(fritt översatt). Jag tycker det hela rimmar väldigt illa, ett effektivt sätt att skjuta sig själv i foten, som att bistå med ammunition åt exekutionspatrullen för att se om deras vapen fungerar.