Swedish Workshop on Exploratory Testing

För ett par veckor sedan deltog jag i SWET, Swedish Workshop on Exploratory Testing, en så kallad peer conference. En upplevelse. 14 deltagare från Sveriges testscen och en från Amerika, James Bach.

Upplägget på peer conferences är i stora drag att så många som möjligt berättar kortfattat om en erfarenhet inom området och sedan blir det frågestund. Mer om hur det går till kan läsas hos Thoughts from the test eye.

Vad som blev tydligt var hur svårt det verkar vara att införa sessionsbaserad testledning (sbtm), vilket är en bra behållare för utforskande tester, i lite större organisationer. Det vara lite av en ögonöppnare för mig som inte har erfarenhet från någon sådan organisation utan alltid har hamnat i situationer där förändring har uppskattats men framför allt där testorganisationen har fått stå för sig själv. Utan en ledning som ställer krav på hur man ska arbeta eller på att man ska leverera siffror för att beskriva hur det går hamnar man inte i samma fälla med att vara tvingad att jobba på ett sätt man egentligen vet är fel. Det var intressant att få höra hur man gått till väga för att försöka införa arbetssättet.

Något nytt jag lärde mig var avrapportering med hjälp av PROOF, en akronym jag missat helt säkert beroende på att jag inte använt mig av sbtm i någon större utsträckning, testledning över sig själv kräver inte det verktyget. Henrik Andersson hade ett tillägg för att stävja att grupper slutade göra ordentliga avrapporteringar när känslan spred sig att nyttan med dem var avtagande. De två bokstäverna i tillägget var LA och fokuserade på testaren snarare är testningen, en tanke jag verkligen gillade. Mina paralleller drogs litegrann till SCRUM:ets retrospective som jag tycker tenderar, i mina projekt, att stagnera. Hur man skulle kunna använda bokstäverna är jag inte säker på men det fick mig att tänka på hur man skulle kunna se till att stävja den förmodade dåliga vanan att utelämna detta möte. Mer om det senare förmodligen…

Sedan höll James låda kring trådbaserad testledning. Det var en intressant historia och idén är bra, om än inte ny. Framför allt är det bra att man tar upp det som ett medvetet arbetssätt, något som många redan sysslar med men inte tänkt på kan vara till nytta för andra. Om man nu har ett namn kan man börja utbyta erfarenheter kring hur man använder det.

Mest givande var, som förväntat, den mer avslappnade diskussionen som pågick i poolen med en öl i handen lite senare på kvällen. Det är alltid roligt att prata med folk som är intresserade. Bland annat dryftades TestZonens förfall.

Allt som allt en väldigt spännande sammankomst ur vilken jag kommit med en hel del nya erfarenheter, kunskap och uppslag.

Mer om händelsen kan man läsa hos: